Saturday, March 01, 2008

Kosovo konflikten var missuppfattad.

Kosovo konflikten var lik de andra regionala konfliketerna i det forna Jugoslavien. Nationella och etniska krafter ville separera sej och forma sin egen stat. Deras obligatoriska 5 ars militartjanstgoring innan uppbrottet med lokalt utspridda vapendepaer var en viktig forutsattning for konflikt. Vi vet valdigt lite om Balkans historia och utveckling fram till idag. Om man vill lara sej en aning om Kosovo sa ar grundkravet att lasa DN's artikelserie skriven av Maciej Zaremba som pa grund av sin artikelserie har uppmarksammats internationellt.

Medias rapportering om Kosovo beror pa var man befinner sej geografiskt. Om man tittar pa hur media i USA rapporterar om konflikten sa ar media overlag ovetande om bakgrunden och regionens historia. Media i USA anvande US State Department pressrapporter som surrogat till en egen utredande journalistik. [Fotnot 1] Det gjorde att medias rapporter blev samstammiga med den davarande Clinton regeringens syn pa konflikten. Det berodde enbart pa okunnande och brist pa latttillganglig information, lathet helt enkelt. Darmed sa blev all mediabevakning ensidig eftersom bada sidornas syn pa konflikten aldrig blev analyserad objektivt. Skulden ligger i medias satt att arbeta. Men tar snabbt upp den mest latttillgangliga informationen och haller sej generellt till sina asikter, aven om de varit forutfattade, av prestige skal. Att byta asikt vore ju att erkanna att man haft fel, det ligger inte i journalisternas eller pressens natur.

Media bevakningen ur Grekiskt perspektiv:
"Under Kosovokriget på 90-talet befann jag mig i Grekland och det var en märklig upplevelse att följa svensk resp grekisk media i konflikten. Sverige tog ensidigt ställning för Kosovo-albanerna och dessa framställdes enbart som oskyldiga offer medan serberna var de hemska skurkarna. På samma sätt tog grekisk media sida för sina grekisk-ortodoxa bröder i
Serbien och där
redogjorde man för muslimska övergrepp, vandalisering av kristna kloster och fördrivning av serber från deras områden, något som sällan kom fram i den svenska rapporteringen.
Sanningen är väl den att hemskheter
begicks på bägge sidor och jag tror att världssamfundet begår ett svårt misstag när de ensidigt stöder och uppmuntrar den ena sidan i dena konflikt, dessutom den part som har minst möjlighet att upprätta ett fungerande samhälle."
Kommentar postad av Chalotta B.

Det finns fler som ar skyldiga. De som uppenbarligen lyckats bra med att paverka politiker i USA och Europa var Kosovo albanerna. Serberna misslyckades i lika stor utstrackning. Vad det beror pa ar oklart, men det maste handla om hur stort man satsade pa sin lobbyverksamhet i USA och Europa. Det kanske blir kant i framtiden hur det gick till. En sak ar klar, man ska inte underskatta vikten av lobbyversamhet, den ar effektiv och leder mycket ofta till onskat resultat.

USA tog stallning mot serberna i deras vapnade konflikt mot kosovoalbanska UCK, eller KLA, "Kosovo Liberation Army" som stoddes av de Islamska mujahedeen och sedan Nato. Europa foljde deras ledning. Orsaken som nagra spekulerade i att det handlar om "sondra och harska" haller jag inte med om. Det handlar nog om nagot som ar enklare och mindre strategiskt. Det handlar om dels okunskap men viktigare ar att President Clinton just vid den tiden da konflikten inleddes behovde en stor nyhet som skulle overskugga det mest pinsamma avslojandet nagonsin som just holl pa att avslojas om Bill Clinton.

En pressrapport hade just borjat komma ut pa allvar i amerikanska nyhetsmedia. En kvinna anklagade Bill Clinton for att ha valdtagit henne. [Fotnot 3] Flera stora tidnngar borjade ta upp fallet och nyheten borjade sprida sej som en lopeld. Dagen efter lat Clinton sin representant, Secretary of State Madeleine K. Albright, lamna ett ultimatum till serberna efter skyttel diplomati av Holbrook. [Fotnot 2] Strax efter inleddes Nato's 10 veckor langa bombnings kampanj over fd Jugoslavien den 24 Mars, 1999.

Det viktigaste med en statschef (och politiker) ar karaktar. Om valjare rostar pa ledare eller partier vars ledare inte har god karaktar och ar oarliga sa kan det bli allvarliga negativa konsekvenser. Om ledaren ar statschef for en av varldens ledande nationer (USA) sa berors hela varlden, da ar det annu viktigare att ledaren talar sanning och har ett stabilt privatliv och har god karaktar. Man kan altsa inte rosta pa en ledare som ar popular men som har stora moraliska brister. Vi har mycket att lara fran Clinton eran och alla deras skandaler.

Ur SvD:
"Likväl är USA:s och EU:s avsikt – dikterad mer av vad som uppfattas som tvingande omständigheter än av verklig övertygelse – att beröva en suverän europeisk stat en stor del av dess territorium ytterst problematisk;

Ironiskt nog har väst dessutom i praktiken ställt sig bakom vad man hela tiden sagt sig vara emot på Balkan: en revision av existerande gränser. En sådan gränsrevision kan dessutom se ut som ett visserligen outtalat och ofrivilligt, men ändå faktiskt accepterande av den etniska rensningens logik. Om också till största del självförvållad från serbisk sida, är det just denna logik som lett till utvandring av så många serber från Kosovo tills ett till mer än 90 procent etniskt entydigt område skapats som nu ska ”belönas” med självständighet. Det är sant att bakgrunden till kriget i Kosovo ser annorlunda ut än till krigen på annat håll i det tidigare Jugoslavien, men slutresultatet kan sägas bli detsamma, också här i efterhand accepterat av det internationella samfundet: fred har bara blivit möjlig genom att den etniska rensningen i allt väsentligt genomförts."

Albanerna belonas med erkannade av Kosovo efter att lyckats med etnisk rensning av regionen. Det ar inte bara att tolerera etnisk rensing men dessutom belonar man resultatet av den etniska resningen med att ge bort en del av en stat till de nya innevanarna. Prejudikatet blir att andra regioner i varlden kan nu utropa sej till sjalvstandiga nationer utan att ha annat an ett majoritets beslut i sina regionala val. Desstom sa ar det uppenbarligen betydelselost for lander som vill erkanna Kosovo att de bara har nakotika och illegala vapen som enda export produkt. Framtida kaos ar vad man far om man erkanner Kososvo som egen stat. Globaliseringen och folkomflyttning i stor skala ar tillracklig for att skapa framtida kaos men nu ser det mycket varre ut an tidigare, nu maste man bedoma hur en Narcostat passar in i ett Europa utan granser.

Fotnot 1.
"Our political leaders and much of the media have said that the bombing of Yugoslavia was launched to stop ethnic cleansing and atrocities. This is a myth. All the evidence shows that there were approximately 2,000 casualties in Kosovo up to the time of the NATO bombing -- by any standard, not an extraordinary number considering that a civil war had been raging since 1993. By contrast, the number of Yugoslavian civilians killed by the NATO bombing is reckoned to be well above 2,000.

The UN estimated that close to 200,000 ethnic Albanians were displaced before the NATO air strikes -- again, a deplorable figure but not surprising given that these people were driven from their homes as a result of the civil war. After the NATO bombs began to fall, more than 800,000 Kosovars were forced to flee from Serbian retaliation and from NATO bombs. So much for humanitarian intervention.

Following a UN resolution, the Yugoslav government in November, 1998, allowed 1,300 Organization for Security and Co-operation in Europe (OSCE) observers into Kosovo in an attempt to monitor and de-escalate the fighting. As far as I know the official OSCE report was never published. Had it been, we could verify the allegations that ethnic cleansing and atrocities were serious enough to warrant military intervention. The failure to publish the report strongly suggests that the alleged repression in Kosovo did not justify intervention."

Fotnot 2.
"As the U.S. Air Attaché in London at the time, I saw a different war, one not so flattering or altruistic. I saw a war of underlying motives, missed diplomatic opportunities, misguided military strategies and questionable outcomes. Worst of all, the war never need happened: Milosevic conceded major U.S. demands two weeks before the war began.

On the evening of March 11, 1999, I was confronted by the Yugoslavian Defence Attaché to the Court of St. James at a British diplomatic reception and told, "Milosevic has decided to accept international, even NATO, troops in Kosovo, but he must first have (a) letter from Clinton explaining the benefits Yugoslavia will receive (in exchange)." I stood there silent, somewhat dumbfounded, as the deployment of foreign troops had been the sticking point in negotiations. The Serb colonel repeated his statement verbatim, questioning if I had understood the import of his message.

"Yes," I assured him, "I understand perfectly, but what benefits are you talking about?"

"I myself do not know," he answered, "But Holbrooke knows!"

Richard Holbrooke, author of the Dayton Accord on Bosnia, had been shuttling back and forth to Belgrade trying to find a peaceful solution to the Kosovo crisis. He had left Belgrade the day before to consult with Washington and was due back in Yugoslavia that weekend. He apparently carried with him a detailed brief of the Milosevic offer.

The timing, place and presence of other diplomats cut short my discussion with the Serb, but by coincidence I had dinner with him at the home of a fellow attaché a few days later. I asked if he had learned any more about the benefits he had spoken of during our last encounter. "I can only speak for myself," he answered, "but there are only three things Yugoslavia must have: Yugoslavia must keep sovereignty over Kosovo, the terrorists (i.e. the Kosovo Liberation Army) must be disarmed, and the referendum (on independence for Kosovo) must be removed." It was apparently too much for the Clinton Administration to accept as Holbrooke's shuttle diplomacy failed and the bombing began March 24.........

.........I came to the conclusion - hypothesis really - that the war had not been about humanitarian issues at all. Like most wars it had been about politics."

Fotnot 3.
Clinton's tal fore bombningen av Kosovo och en fraga till honom om nyheten om valdtakt. Den 20 mars, 1999.
Q. Mr. President, when Juanita Broaddrick leveled her charges against you of rape in a nationally televised interview, your attorney David Kendall issued a statement denying them.

But shouldn't you speak directly on this matter and reassure the public? And if they are not true, can you tell us what your relationship with Ms. Broaddrick was, if any?

A. Well, five weeks ago today, five weeks ago today, I stood in the Rose Garden after the Senate voted, and I told you that I thought I owed it to the American people to give them 100 percent of my time and to focus on their business, and that I would leave it to others to decide whether they would follow that lead. And that is why I have decided, as soon as that vote was over, that I would allow all future questions to be answered by my attorneys. And I think I made the right decision. I hope you can understand it. I think the American people do understand it and support it, and I think it was the right decision. . . .

Sok hos Google; UNSCR 1244

Kosovo kalender. FFF.org SVD Unmikonline SVD2 DN SVD3 SVD4SVD5 SVD6 DN SVD DN AB

3 comments:

pax said...

Kanske denna kan vara av intresse:
http://www.countercurrents.org/ghazali260208.htm

/p

Anonymous said...

What words..

Anonymous said...

Very good journey and experience!